När har man tränat färdigt?

Idag var det äntligen dags för lite intervaller på bana. Jag känner mig alltid lite extra snabb när jag springer på bana, i mitt huvud ser jag ut som värsta friidrottaren. Kanske inte så nära sanningen som jag tror. Men tron kan ju som bekant försätta berg;)

Hur eller hur så blev det ett riktigt bra pass i solskenet på Kristinebergs slitna tartanbana. Härligt!

Det var inte bara banan som var sliten. Mina ben tyckte att livet var ganska hårt efter gårdagens MTB-fartlek. Fartlek låter ju som något roligt (och det är det ju egentligen) men mer mjölksyra än jag hade igår har jag nog aldrig haft. För att hänga med var jag tvungen att gå på max i alla backar. Och efter backen. Och utför... AJ!

Nu är det bara att se till att återhämta, imorgon bär det av på cykeln för ett distanspass. Undrar när man har tränat färdigt?! Kanske på söndag, när veckan är slut=)