Konsten att köra som Kalla

Att köra slut på sig så totalt att man bara ligger i en liten hög efter målgång är en konst. Hur många gånger har man inte sett Charlotte Kalla, Marcus Hellner eller någon av de andra skidåkarna ligga helt utslagna efter målgång? Jag har aldrig lyckats! Förmodligen är jag lite för vek i skallen, rädslan att krokna är större än viljan att ta ut mig och då viker jag ner mig. Tror jag i alla fall...

Men, skam den som ger sig. Man blir bra på det man tränar så i tisdags när Kalla körde 10km fritt gjorde jag vad jag kunde för att döda min ben med 4x4 minuter Vo2-max på cykeln. Kalla hade öppna spjäll och jag tänkte inte vara sämre. Smärtan var ett faktum men jag överlevde och jag höll min effekt hela vägen. Phu!!

Igår vad det dags för veckans löpkvalité på Bosön. På programmet stod 10x200+1km+10x200, vila 60. Jobbigt, jobbigt och jättejobbigt! Jag gjorde vad jag kunde på 200-ingarna och hade en plan på att hålla 3:50 på kilometern men så blev det inte. Det blev fortare och plötsligt har jag ett nytt pers på 1000m. Yay :)

Nu får det vara slut på regn och rusk för ett litet tag. Imorgon bär det av till varmare breddgrader för träning. Och kanske lite semester. Hur som helst så lämnas the Flandrian Best hemma!

Iklädd Fin-Flanders överlever man den svenska vintern =)